|
|
|||||
RESEBREV 5-05 Hej, och välkomna till ett nytt brev Först lite om Tsunamin och dagsläget. Jag fick en kort rapport
från en av CIRHEPs medarbetare som kom till området en vecka
efter katastrofen. Hon var mycket tagen över den besvärliga
situationen. Det är en oerhörd förstörelse som man
möts av. Havet har gått långt upp, 1 - 2 km och förstört
många odlingar. Närmare kusten ser man spår av bebyggelse.
Stenhus är relativt intakta medan hus byggda i lera har totalförstörts.
Nödhjälpsarbetet fungerar bra. Många är dock chockade
och behöver stort stöd. Barnen är som alltid en utsatt
grupp. Många av de organisationer som engagerat sig stöttar
på olika sätt. Även det vi skulle kalla krisgrupper är
igång och gör goda insatser. Vi firar Pongal lite stillsamt ute i byn Vilinaikampatti. Byn är
pyntad med nyskördade sockerrör, olika örter som skall
hålla det onda borta och färggranna kolams (även kallade
rangolis), är lagda, mönster av rismjöl och färgpulver,
framför dörrarna i gryningen. De heliga oljelamporna är
tända, olika frukter utlagda och från rökelsestickor stiger
den blå röken. Per Magnuson |
||||||
|
||||||
Hem | Till Resebrev Index | Nästa Resebrev | ||||
|
||||||