RESEBREV 6-05 Jallikattu i Alanganallur I mitten var utstrött koksfibrer så att det inte skulle damma och det var här alla unga män samlades. Att delta i tjurrusning är ett sätt att visa sin manlighet. Vid elvatiden var åskådarplatserna fyllda och hela arenan fylld av testosteronstinna unga grabbar. Högtalarna som hela tiden vräkt ut öronbedövande musik tystnade för ett ögonblick och en speaker tog över. Efter ett snabbt välkomnande och ett tal av arrangörer och hedersgäst kom rusningen igång. Havet av de unga männen därnere vek åt sidan, en folktom gata bildades och där passade den första tjuren på att snabbt försvinna bort mot friheten. Närmare 400 tjurar hade kommit till Alanganallur tidig denna morgon, blivit ompysslade av sina ägare och fodrats med extra kraftfoder alltför att de skulle vara snabba och starka. Det hela gick ut på att tjurarna skulle ta sig förbi ett uppspänt rep utan att ha någon person, ung man ridande eller klängande på sig. Den grabb som lyckades hålla sig på tjuren och dessutom passera repet fick pris, annars gick priset till tjurens ägare. Det var en strid ström av tjurar som passerade och männen blev mer och mer modiga. En tjur tvärvände och svingade lätt iväg en fripassagerare. Sedan gjorde den ett utfall och människohavet böljade undan. När den röjt tillräckligt lunkade den makligt ut. Och så höll det på. De flesta gjorde en snabb entré och lika snabb sorti ibland med någon som red och oftast utan. Men sen kom en mer vild tjur och gjorde sina krumsprång och utfall och åskådarmassorna vrålade av förtjusning. Efter två och en halvtimme tyckte vi att vi fått
nog av tjurrusning och vi ålade oss ut genom åskådarhavet
och tog bussen hemåt. Per Magnuson |
|
||||
|
|||||
Hem | Till Resbrev Index | Nästa Resebrev | |||
|